Sorg ter sig så olika

När man mår som sämst är man sig själv god nog...i alla fall mitt i problemen. Som nu när jag i ett tidigt stadium bryter något som kanske kunde vara, eller kanske inte alls. Jag har ingen lust att ta reda på vilket. Det är inte stort men upptar min lediga tid...men det finns det som är större.

I det läget kommer dottern hem och berättar om en fd skolkamrat från gymnasiet i Hallsberg som för 11:e året i rad drabbas av olika behandlingar för den leukemi han haft sedan 2001.

Jag vill dela med mig av hans blogg och om ni orkar så läs den. Läs om hans sorg, smärta, galghumor och kärleksfulla mognad när han berättar om sin resa, rakt på. Detta händer nu och har pågått i 11 år. 

leukemi.blog.se

Puss i eftertanke mitt i vintern!

Livet skiftar

Människor är det mest motsägelsefulla varelse som finns! Man kan gå ut hur hårt som helst med löften hit och dit och sedan hux flux betyder de ingenting i den värld man själv befinner sig i. Inte en tanke på andra utan helt gränslöst planeras framtiden utifrån ens egen önskan! Lika ombytligt är den framtiden inte PÅ längre. Hmmm!!!

Denna gången var jag beredd så det blev enbart ett irritationsmoment! Tack och lov!

Puss i den ombytliga vita vinternatten!

Kärleken kommer, kärleken går, ingen kan tyda dess...

Kärleken består, men föremålen kommer och går!
Min stora kärlek nu är körsången! Vi övar just nu kärlekstemat och jag känner mig kär i var o varannan låt och det bara pirrar vansinnigt i maggropen! Är som den värsta hormonstinna tonåring med hjärtat på utsidan och formligen slukar de musikaliska slingorna rätt in i själen!  Riktiga kioskvältare som vår körledare säger.
Är så fascinerad över vad alla torsdagskvällar gör för mig och min sinnesstämning. Alltid lika lycklig när jag kommer därifrån och kan vakna mitt i natten med en låt i huvudet som bara inte släpper taget om hjärnkontoret utan ibland till och med kan plåga mig till vansinne av sömnlöshet när den vär intagit mitt epicentrum. Längtan!
Livet är små stunder av lycka och det är så viktigt att bara se och ta vara på dem. Varför jaga något man aldrig kan få när livet finns så nära i små skvättar av det bästa man kan drömma om?

Reinfeldt gick i dagarna ut med att vi ska kunna jobba till 75? Förstår karln inget av livet, livskvalitet och hur andra utanför regeringskansliet kan tänka sig att leva när vi gjort vårt? Ge de unga som står utanför hela det sociala etablissemanget arbete så att de äntligen kommer med i det system vi skapat för att man ska räknas som människa! Skrämmande! Bottennnapp Reinfeldt!!!
Puss i den kalla februarinatten!

Körövning och melodifestival

I torsdags blev det en efterlängtad körkväll med alla de vackra kärleksmelodierna vi sjunger. Vår körledare småspelade på "utan dina andetag" när jag kom och jag föll nynnaden in, men inte heller denna torsdag tränade vi till min besvikelse på den. Nästa torsdag blir jag bönhörd dock!
Turbulent i torsdags, många som hade något att säga av olika dignitet, vilket gjorde den kvällen till en av de jobbigaste jag varit med om i kören. Hur är det möjligt att tro att vi alla ska kunna ha en åsikt om hur sånger ska framföras, felsjung-spelningar, höj- sänkningar, belysning.. what so ever, diskussionen ville inte ta slut på bekostnad av tiden att öva! Vi hade flera barn med som följt med sina mammor till körövningen som lyckades bättre med att hålla tyst än damerna i kören. Vi betedde oss som en mellanstadieklass och fick såklart en del bannor. Usch! Så respektlöst av oss mot varandra och framförallt vår körledare.
En av de kallaste dagarna idag denna vintersäsong. Jag har precis vant mig vid kylan igen efter den tropiska värmen vi haft på Bali. Efter en härlig långpromenad idag blev det revyföreställning i Bergfästet med Laxårevyn. Fick mig flera glada skratt att leva på! Så härligt det är att spontant gå iväg själv men ändå hitta vänner på plats!

Nu är det melodifestival, och det blir man ju också glad av!

Puss i den just nu kalla ferbruarinatten!

Bali 2012!

Tänk att 4 månader går så fort! Den 6 januari bar det iväg på vår Baliresa som vi bokat och planerat så länge tyckte vi!
Dagarna innan visade väderrapporten att det regnade och skulle så göra i 2 veckor....buuäääh! Vi deppade dock inte utan räknade kallt med att yr.no hade helt fel!
N:s goding SB skjutsade oss till Arlanda och vips så satt vi bara där i planet och var äntligen på väg. Mellanlandningar i Quatar och Singapore med väl behövliga bensträckare avskräckte oss definitivt inte utan gav mersmak på det som komma skulle. Väl framme i Denspasar efter 20 timmar och den värme som slog emot oss i natten såg vi den stjärnklara himlen som gav oss enormt hopp inför vår första dag på Bali.
Det vräkte ner söndagsmorgonen därpå. Spöregn i Sverige är en piss i Nilen mot detta monsunregn! Vi började omgående planera en flykt till Thailand! Måndagen blev lika dj....! Men vi blev experter på olika flyg o dess rutter då vi spenderade tiden på vår balkong, för varmt var det om än 80% luftfuktighet som fick mitt hår att likna en krullad golvmopp i 14 dagar.
Vi beslutade att ta oss ut för att "se" nått och det blev ett vacker beläget tempel som bebos av apor som också håller turisterna i schack! Jag fick plocka av mig örhängena för att de inte skulle anfalla mig!

På Bali bor det 4 miljoner!!! Ön är 8 ml bred , 5 mil lång! Alla verkar befinna sig på antingen euromoppar eller i terrängbilar på väg någonstans! När det regnde hade mopppechauffören regncape och tittade ut genom huvan med upp till 3 personer bakom sig under capen som inte såg ett skvatt!

Efter det öppnade sig himlen med sol i 12 dagar och vi fick den avkoppling i pool och hav som vi kommit för. En dag för att "göra" kultur och handelsområdet Ubud med besök på batiktillverkning, skapande o tillverkning av silversmycken, ytterligare ett tempel Balis äldsta från 944 ef Kr, balinesisk komisk dans och de vackra risfälten i terasser gav ytterligare dimensioner.
Alla har ett tempel/ på sin tomt så det finns ungefär 20 000 av olika dignitet. Ibland är det större än själva boningshuset!
Bad i poolen med våra simturer 1 gg/timme.och däremellan sola och sedan bad i havet, fullständigt lustbetonat och för att inte tala om paraplydrinkarna som fick oss att slumra i solstolen...för här fuskar man inte med spriten. Vi snarkade ikapp!


2 veckor går så sanslöst fort, och nu sitter jag härhemma efter en dags arbete som jag snabbt kom in i igen! För  några dagar sedan gick jag barfota i sarong i 2 veckor nu gäller vinterkläder och stövlar! Huvva!

Härligt att ha ett nytt äventyr i bagaget som laddar batterierna några veckor till!
Puss i januarinatten, klockan är 2000 och jag slockar snart igen pga av jetlagen!

Nyår och min himmel runt hörnet!

Nytt År! Nya drömmar och förhoppningar! Dock inga löften, det är detsamma som att lura sig själv med ett självmål!

Nyråsafton spenderade jag med bästaste E och som vanligt bubblade vi bort kvällen fram tills det var dags att gå till kyrkan för det årliga "ring klocka, ring" med Röforsbon Bo Larsson och sedan det vanliga för hundägare förhatliga fyrverkeriet!
Försedda med varsitt cavafyllt champagneglas trampade vi de 2 kvarteren till möteplatsen för många firande. Familjen Walfridsson mötte oss med glada tillrop, och efter 12 slaget vandrade vi tillsammans hem till deras vackra hem vid Trägårn för en mycket trevlig nattlig fest! Vi kom inte hem förrän 03.30, vilket är det senaste/tidigaste i historien sedan 1900 kallt för min del!

Årets första dag inleddes med en sen frukost och sedan iväg till Backen i snöglopet för att besöka min bästaste N. Bilstereon drog igång och det första jag hörde vare Lisa Nilsson och "Himlen runt hörnet! Bloggnamnet jag tagit för att jag tror och hoppas att det är så. Att jag ska få min himmel som kanske finns där runt hörnet. Vad månde detta bliva...?

Nu startar nedräkningen för vår härliga Baliresa, skräckblandad bestående av en lååång flygresa men med ett fantastiskt slutmål. 4 dagar kvar!

Puss den 1:a dagen 2012!

Pilutta dig, Dagmar!

Nu har jag sovit som en kratta igen men denna gång på grund av Dramatiska Dagmar som visslande svept runt med oss i sin stora svarta cape i orkanlikande styrka i 2 dygn vid det här laget.
I morse kl 08.05 ringde sonen när jag lagomt hade somnat och sa att jag var tvungen att köra honom till vården då han klämt sitt ringfinger i arbetet. Det blev vårdcentralen och därifrån vidare till Karlskoga lasarett för röntgen med ett blått värkande finger. Det visade sig inte vara brutet men det kan finnas sprickor.
Hem igen och äntligen lite frukost som nu blev Brunch istället! När jag slängde en blick ut genom altandörren såg jag plötsligt att satkärringen Dagmar tagit en tugga av mitt altantak i plast och spottat ut det på tomten! Jaha, det var ju nice! Men pilutta dig, Dagmar!! Haglet som kom i höstas hade redan gjort taket till ett såll och jag har som tur är inte hunnit byta det ännu! Så, kom igen du! Ta ett bett till!

Puss denna konstiga varma decemberdagen!

GOD JUL 2011

Sitter här efter en tidig morgon med julklappstjyvande med barnen, en tradition som vi haft sedan de varit små. Har klätt granen klar och nu har jag några timmar ledigt innan de kommer hem igen vid 17 snåret.

Jag uppskattar tiden för mig själv som används till eftertanke, lyssna på musik och bara vara en stund. I år har pyntandet beränsats då jag ska ut på några veckors semester till Bali som jag återkommer till lite längre fram. Lite skämmigt känns det med plastgranen, men vad tusan den är rätt ok ändå!
Mamma ska hämtas straxt innan Kalle & Co, sedan kan Julen komma!
Puss & God Jul alla mina goa vänner!

Kampera, tapetsera och separera!

Sonens nya lägenhet tar sig sakta men säkert. Igår tapetserade vi vardagsrummet och idag ska elektrikerna komma för att installera diverse pryttlar. Under diverse skratt och bus med hans pappa som arbetsledning fixade vi till ett vackert rum ihop. Lite roligt att vara den gamla familjen men med nya förutsättningar där vi alla är nöjda med livet på varsitt håll.
Under de senaste 7 månaderna har sonen och jag kamperat ihop och det har gått riktigt bra. Han lider nog mest av det då detta ju inte längre är hans hem, men jag är glad att jag bor i ett stort hus där han kunnat husera på nedervåningen och jag på den övre. Nu räknar vi dagarna till flytt.
Jag har fått fria händer med viss inredning och det är alltid lika roligt att han litar på min smak. Nu går han vidare och startar en ny fas i sitt liv och jag önskar honom lycka till av hela mitt hjärta!
Och jag sitter här med träningsvärk efter allt skuttande upp och ner på trappstegen!
Puss i den gråkalla decembernatten!