Löfte till mig själv

Nya människor kommer in i mitt liv samtidigt som andra gör en timeout eller helt och hållet försvinner ut ur det. Två nya bekantskaper djupnar och triggar min nyfikenhet och upptäckarlust samtidigt som de utforskar mig. Jag lär mig om dem och mig själv på vägen.

Har givit mig själv ett löfte av den enkla anledningen att jag är rädd att bli lämnad och för den skull tidigare undvikit "heta ämnen" och någonstans trott att det skulle reda sig självt! Löftet består till största delen av att vara sann mot mig själv, inte bara vara till lags och att våga möta det svåra jag kanske inte alltid vill höra. Man måste deala med det förr eller senare, och i vissa fall är ju förr desto bättre.

Jag försöker mota min rädsla som får mig att sakta men säkert tystna och bara lyssna efter negativa signaler om mig själv. Vill våga släppa kontrollen och flyta med i det som händer.

Jag vet att jag är rädd  för det, men om jag inte vore rädd ....hur skulle det vara då? Ett alternativt sätt jag lärde mig i tisdags, kallas glassvurpan. Jag får förklara för den som vill veta!

Tack Kjell Enhager för dina kloka ord i tisdags!

Puss i den soliga höstdagen i slutet av oktober!