Ett år har gått...Ett år av saknad, sorgearbete men till stor del en resa mot en ny tillvaro som nu fått mig upp på banan igen. Jag vänder nya blad i livets bok, och kapitel läggs till kapitel. Är förvånad över mig själv när jag bara tar tag i det JAG vill göra. Varför kunde jag inte det tidigare? Målandet och körsången har blivit en luftblåsa för själen som jag inte kan tänka mig att avstå ifrån, det är jag, bara jag, och beroendet ökar för varje tavla och körsångsträning. Blir blank i hjärnan men full av glädje och energi i själen. Njuter.
Hittar en inre frid som jag tänker hålla kvar! Augusti och September 2010 var bland de svåraste perioderna i mitt liv, men som också lärt mig nytt...kanske framförallt om mig själv!
Vid denna tid förra året fanns "Långsamt farväl" med mig och även tanken på att det kunde vara så som det senare blev även om jag inte tog in det då. Vet att jag tänkte när jag köpte skivan med ´Lisa Nilsson... tillsammans......är det detta som pågår, väntar mig? Sedan föll "Hitta mig själv" på plats när allt var över.
Nu har jag kommit vidare. Vänder nya blad.
Hittat mig själv igen, och älskar livet!
Nyfiken spejar jag runt hörnet för att hitta min himmel!
Puss i brittsommarnatten!
AK,
SvaraRaderaDu har nått två mål - måla och sjunga!
Utveckla dem!
Planera framåt!
Höj ribban!
Kämpa och njut på vägen!
H