Höstfärger

Hösten närmar sig och färgerna börjar skiftar i vacker gult, orange och rött. Det gröna bleknar precis som så mycket annat här i livet. Varje år återkommer färgprakten i olika stadier precis som det gör i relationer som påbörjas och avslutas. Förälskelsen börjar ofta i ett rosa skimmer, övergår i kärlekens röda färg. Blå om man lyckas hålla den evig. Ibland blir den grå och trist, eller så övergår den till svart och då är det bara att börja om.

Mitt målande börjar ta form så pass att sonen beställt några konstverk till sin nya lägenhet. Sången får sin egortripp i Anúskakören varje torsdag som ger en energi och glädje jag inte räknade med. Sanslöst roligt!

Jag har påbörjat min relation med en nygammal avdelning som jag ska jobba tillsammans med genom att vara med på olika möten. Iaktta, försöka förstå, och se det som fattas eller behöver förbättras. Just nu är det lite rosa och det återstår att se vad slutfärgen kommer att bli. Men det viktiga är att jag äntligen får fokusera, känna att jag får mölighet att få göra ett bra jobb och så får vi se hur det går.

Livet är härligt just nu. Har hittat en ny vän/kompis. Förvånad över hur väl vi stämmer  överens och kompletterar varandra. När hon tog kontakt i början på året var jag tveksam, men hon är nu en av mina bästa vänner som jag är glad över att jag har. Peppar mig när jag står på tröskeln och väger!

I januari har vi bokat en gemensam resa till Bali som jag ser oehört mycket fram emot. Vi bor vid stranden, har kulturen runt hörnet och så mycket tid för samtal och det som gör livet roligt. Det är något av det bästa med N!

Relationer kommer och går men vänskap består  sägs det, och jag är lyckligt lottad! E som i Eva, M som i Maggan och Majja, N som i Nada, K som i Kicki. Och så H förstås, H som i Håkan. Även om vi träffas/hörs i faser så är jag så glad över att ni finns ni där!

Puss i den stormiga septembernatten!