Love them to bits...

Trött igår efter en ganska lång andra dag på jobbet. Hamnade i soffan och lekte med min nya bärbara PC som jag...sonen menar jag... äntligen fått ordning på. En dag fylld av det som vi skämtsamt brukar kalla arbetsmiljöproblem..."våra kunder" alltså. Hoppades på en lugn tidig isängkväll då den förra slutade med att jag fick "underhålla dottern från Örebro hem"i 35 minuter till 00.00!

Det är lustigt när barnen äntligen är flygfärdiga och flyttar hemifrån så har de liksom ändå tillgång till mitt kylskåp varje gång de "hälsar på". S flyttade redan för 5 år sedan och då blev L mäkta förgrymmad och rejält uppretad på att han kom hem och "självklart tog för sig" som hon tyckte.
Det är ju konstigt att nu då hon också flyttat inte ser det på samma sätt när hon själv gör det ?!
Radarstyrda går de båda automatiskt direkt från ytterdörren med ett snabbt "Hej" till mig, fram till kylskåpet, tittar länge och väl på innehållet, väljer sedan det både de och jag tycker är godast och vips så är min lunch till dagen därpå mer eller mindre borta.

När jag då frågar efter en stund vad de tittar på och varför, så är svaret;
- Du har ju nått i ditt... det har inte vi!

Mmmm, nu är det så att jag vet ju hur en slipsten ska dras och har varit med förr som sagt, så det finns ju en anledning till att det finns nått där i kylskåpet!
Jag vill kunna välja det jag ska äta!

En anledning till faktiskt (the only) och det är ju att jag vet att de ibland kommer hem... inte bara för att äta ...utan träffa mig, slår sig ner nån timma och vill prata, berätta något, få tröst eller bara råd...eller så skrattar vi bara gott tillsammans åt det vi pratar om eller åt TVn.
Somnade inte förrän efter 02.45 inatt då jag tittade sista gången på klockan fylld av massor av tankar som susade runt.... trött idag igen!

Men jag älskar det!..och dem....

Broken wings