Snusa, snarka och vakna

Efter en härlig ledighet med min familj, släkt och vänner startar allvaret igen om än lite försiktigt denna vecka. Jag har dragit på mig en förkylning som får mig att bli en riktig basun om nätterna. Sambon lider i tysthet och jag skäms när jag vaknar själv av trumpetandet.

Dagarna har försvunnit i ett huj fullt av traditioner både gamla och nya, avkoppling i stugan där vi vaknat några gånger till en solig dag i det annars så grå höstrusket denna vinter.
Årslutet firade vi med goa vänner, god mat, bubbel i alla former och ett mysigt avslut på det gamla året och start på det nya utanför Ramundeboda kyrka med andra nyårsfirare.

En ny liten människa har kommit in i mitt liv. Vi klipper klippdockor, målar, läser och pratar om det som för närvarande rör sig i det lilla livet. Hon överraskar med sitt logiska, självklara konsekvenstänkade, glimten i ögat, buset och glädje över all uppmärksamhet. Jag sveps in i hur det är att ha barnbarn. Väntar redan på nästa träff!

Den som äger mitt hjärta lever jag med och jag förundras över att det känns som om jag gjort det så länge. Vi närmar oss ett år tillsammans och jag är lycklig över att få snusa, snarka och vakna bredvid mitt hjärtas val varje dag! Och att han står ut!

Mitt hem är där mitt hjärta bor och det är precis här!


Puss i det grå vinterrusket!