Piggebloggen

Pigge Werkelin kan för många framstå som en stridig handlingens man, så rak och direkt i sin sorg, sitt sätt att komma vidare i livet efter den katastrof som tog hela hans familj ifrån honom. Inte förrän nu har jag läst boken "Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak". När tsunamin skördade sina offer och efterdyningarna pågick som värst läste jag hans klotterplank Ior.nu, där man kunde följa hans kamp men som snabbt förvandlades till ett ställe där alla visste bäst om sorg och livets vedermödor. Till och med i den stunden blev svenskar osams om hur Pigge skulle sörja och vad som var rätt och fel.

Har sträckläst boken, en naken korthuggen raktpå berättelse om hur han med alla medel uppbådar en ovanlig organisationsförmåga för att samla ihop det som återstår av hans familj. Blandat med sorgen, vardagen, ibland glädjen, galghumorn, det totalt oförutsedda och med de referenser i det vi tror vara vårt trygga svenska sociala nät. Ett uppvaknande som har en primitiv prägel av hur vissa av oss antagligen fungerar när det drabbar oss.

Och så livet som bara fortsätter, med kärlek, ny familj, karriäroch den svenska avundsjukan eller kanske tyckande för vad som är rätt och fel i såna situationer. Utsattheten i medier....och han går vidare från klarhet till klarhet. Alltid är hans gamla familj med,  í bakgrunden på den nya. Livet som på nått sätt är ödet. Jag tänker på hur hans nya fru tar de hela, men inser någonstans att han älskar igen, tar vara på det och har utrymme för det och mycket mer. Vill göra skillnad.

Jag känner för mannen som fått lära sig så mycket om livet på ett så hårdhänt sätt, han representerar en man/människa som jag skulle kunna älska! Han är en av många, en av dem vi fick/får privilegiet att följa.

Piggebloggen finns på min sida här intill för den som vill följa hans vidare öden! För det är jag övertygad om att det blir.......

Puss på min första semesterdag!