Midsommar och drömprinsen

Midsommar för ett år sedan var en dag jag minns med glädje och mýcket kärlek. Den finns inte kvar men av någon anledning känner jag mig hel ändå, livet rullar på.

Midsommartraditionerna som leder till att vi alla ska hitta vår tillkommande är nått jag länge trodde var viktigt och jag är nog bara en av alla dem som lagt 7 sorters blommor under huvudkudden för att drömma om min tillkommande och sedan inte kommit ihåg ett dj....dugg morgonen därpå. Hur enerverande är inte det? Vem kan det vara? Och alla dessa gärdsgårdar man ska bestiga, var hittar man dem? För att inte tala om att man ska knipa käft sålänge!

Årets uppsättning blomster lär inte bli tillräcklig då det mesta blommat över och man antagligen får ge sig på rabatterna för att få ihop alla sju sorterna. Men gills det? Odlade blommor? Tänk om man får tag i en plastprins på en gunghäst bara för det!

Om  man nu mot förmodan skulle drömma om det, istället för vad man ligger efter med på jobbet!

Har tidigare hört att den man minst anar skulle kunna vara ens drömprins och rätt som det är står de bara där och man blir dödligt kär i någon som funnits i ens närhet, men man aldrig sett på det sättet!

Hmm...skulle det kunna vara någon av grabbarna i 50-års åldern som står uppe vid rödljusen på E20 och räknar bilarna, eller är det nån i gänget som sitter vid Spelbutiken?

Jag hoppar nog inte över några gärdsgårdar i år. Blommor ger bara fläckar i sängkläderna och hålla tyst kan jag inte så länge! Så det blir till att vara singel och det är inga fel det heller. Imorgon natt är det sanningens ögonblick!

En glad midsommar!  ;)

Puss i en av de ljusaste sommarnätterna!