Livets gång

Idag har koncentrationen fokuserats på att stödja pappa och MB då hennes bror begravdes i Lännäs vackra kyrka utanför Odensbacken.


Kyrkan och utgrävningar
Vi kom tidigt, så jag hann se mig om i kyrkan och lyssna lite med kyrkfolket om kyrkan och den utgrävning som gjordes för något år sedan.
Man upptäckte rester efter en gammal kyrka med tillhörande kyrkogård på en väldigt grund nivå när det nya församlingshemmet skulle byggas efter att man rivit det gamla.
Det mystiska med detta är att ingen hade en aning om att den överhuvudtaget existerade bara några spadtag under marken. Som någon sa "man kunde gräva upp potatisen tillsammans med skelettdelar om man hade otur!"
Fyndet är daterat till 900 e Kr! Män och kvinnor låg i olika delar av kyrkogården. Tyvärr har de inte haft resurser att gräva mer så att eftervärlden får kunskap om varför ingen kände till dem som bodde här för 1000 år sedan och varför deras historia slutar där med dem i graven.
En liten skara
När jag frågar hur många vi blir, säger pappa - Vet du, vi är så gamla (84 o 85) så alla våra vänner är antingen så dåliga eller döda! Det blir en liten skara! En enkel begravning med ett fåtal nära och kära.
De som var där gjorde eftermiddagen till en varm trevlig stund tillsammans med den fryntlige store prästen (Broder Tuck!) Micke med sitt naturliga sätt!
Vi följde E en bit på vägen men nu kan vi inte följa honom vidare, som han sa när han avslutade dagen. E blev 87, och han gck vidare med ett leende, den store skogsmannen med de stora kliven och sitt dragspel som han gladde många med!
Jag känner återigen att jag måste leva Nu! Säga det jag behöver säga! Genomföra det jag vill! Inte tänka efter så mycket bara för att jag kanske är rädd!

Vad har jag att förlora?
Puss i sorg och glädje!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar