Lilla Bulan!
Igår skrämde du oss ordentligt när du inte sparkade på som du brukar och vi fick ta din mamma till USÖ för kontroll. T fick vara barnvakt åt Bobolito utanför och för ovanlighetens skull fick han gå en sväng i La Stada, vilket han gjorde med besked. Kissade på varje lyktstolpe och satte sig för att göra nått rejält intill busshållplatsen där resenärerna tittade på till Ts stora förskräckelse. ett större löv fick duga som spade.
Den blivande mamman och jag for upp i hissen till förlossningen där det var fullbelagt sånär som på ett rum. Där kopplades CTG på och vi hörde snart det lilla hjärtat glatt galopperande som den värsta lilla ponnyhäst. Efter ett glas söt saft spratt det lite mer och vi lyssnade lyckligt på det jämna tempot från Bulan som vaknat till i det trånga utrymmet.
När väl läkaren mätt vattenmängden med ultraljud var det dags att åka hem i natten. Lugnade och glada! Allt väl!
Det var märkligt att höra och se den lille med hjälp av apparaturen, visserligen var det svårt att se detaljer men det sprattlade en del därinne. Jag är så glad att jag fått den möjligheten. Förlossningsrummen har dock inte ändrat sig märkbart på 30 år mer än att sängen har en del nya funktioner. Lustgasmasken hängde ungefär där jag lämnade den :).
Imorgon fyller den blivande mamman 29 år och nu närmar det sig, det vi väntar så på!
Puss i den regninga septembernatten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar