Helt otrolig röst, hon sätter toner som man får ståpäls av. Helt plötsligt var 1,5 timma bara slut. Vilken påfyllning av musikkontot och känslobanken!
Vi tog tåget in till Örebro och inmundigade en god grekisk middag på Efesos inför konserten.
Efteråt blev det ett kort besök på Bishop ArmS för en öl och GT bland allt folk som också rymt från julstöket för att hämta andan, träffa vänner och bara hänga i baren. En sakta promenad genom ett julsmyckat Örebro avslutade kvällen och sedan väntade bara vår taxifärd hem till Laxå. Kommunen har avtal för fredag och lördagskvällar som innebär att vi kommer i princip ända hem till dörren för 100:-/person. Vilken lyx det är som vi utnyttjat flera ggr, man kan i lugn och ro bara njuta av hemfärden.
Men......inte denna gången! det var bara vi som åkte med och när kl väl slog 23 for vi iväg. Vår taxichaufför var inte en av de mer vältaliga som vi tidigare åkt med utan helt tyst förutom när han hostade torrt och ljudligt. Väl ute på motorvägen tittade vi på den vackra natthimmeln med alla klara stjärnor som lyste upp i mörkret. Jag tyckte det svängde och ryckte lite men tittade inte framåt utan ut i sidorutan. Märkte att T satt rätt spänd och tittade framåt vilket jag också började göra. Sakta växte sig rädslan större för varje meter vi körde. Taxichauffören for över mittlinjen lite då och då, gasade och släppte av och till och det blev bara värre. Vid ett tillfälle blinkade han till vänster och där fanns bara ett mitträcke. Jag trodde han småsov och försökte prata så att han hörde oss. Vi började båda känna en enorm rädsla för hur detta skulle sluta. VI ville bara hem och få gå ur bilen.
T frågade till slut hur det var med honom och då säger han att han bara är förkyld och att det är halt ute! Jag har fått lära mig att då om någonsin hålla ratten still och vara försiktig med gaspedal och broms!
Vi tystnade båda två men höll varandra i handen och det språket visade så tydligt vår rädsla medan vi tittade framåt för att nästan skynda på färden i vårt sökande efter de första tecknen på att Laxå tätort var i antågande.
Väl framme drog vi en djup suck av lättnad och vandrade den 5 minuters promenad det tar hem under tystnad. Vi sjönk ihop i soffan en stund lite upprivna och efter nån timma infann sig en trötthet som jag inte känt förut. Vilken känslo-berg och dalbana denna dag bjöd på!
Men vi kommer att åka taxi igen! :)
Lyssna till sista tonen rekommenderas!
Puss i den 3-advent!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar