Lisa för själen

Förra helgen fick jag ett ryck att bara åka dit näsan pekade! Hade inspirerats av min goda vän M som besökt Torshögen och for förbi den och vidare mot Riseberga kloster. Har aldrig varit där utan bara åkt förbi mot Fjugesta.


Döm om min förvåning när det visar sig vara ett stort nunnekloster med mycket historik och makt under sina fornstora dagar.

 Den skira grönskan med ett hav av gullvivor, vintergröna och vitsippor växer bedövande vackert i hela området runt klostret.

Parken runt bönehuset med stora vackra lindar och ekar sträcker sin knotiga gamla armar upp mot skyn som för dagen var knallblå med fluffiga vita moln! Det blåste lite kallt ändå.



Vandrade ner till amfiteatern och där var det svårt att låta bli att ta ton. Lite fnittrigt forskade jag runt om det fanns eventuella åhörare förtum fåglarna.

Och så tog jag i ett par gånger till för full hals. Skulle vara riktigt kul att få sjunga här i sommar med kören. Vilken känsla!

En lisa för själen i dessa tider!
Puss i den ljumma majnatten!