Motorsågsmassaker och återfunna kusiner!

Lördagen startade med motorsågsmassakern vi niosnåret...guuud vet var i det totala tillstånd av förvirring jag vaknade i!
Visade sig vara grannen A som börjat med utbygget konsterade jag efter en stund.
Steg upp ur sängvärmen, dax att perkluera, spankulera runt i huset och fundera på dagens planer. Både sonen och Mommo ville ha håret klippt, så löven fick vänta till senare därute i trädgården. Men det blev gjort det med, om nu någon undrar.

Mommo (min mamma) och jag satt en stund senare och tittade på bilder i datorn, Riga, barnen och facebook där jag idag fick kontakt med en av mina kusiner (30 år sen sist), samt min brors facebooksida. Visade alla de vackra jugendhusen i Riga och mamma säger:
- Bor det folk där?
- Nej, det mesta är ambassader och andra myndigheter.
- Hyreshus kanske?
- Nej, ambassader!
- Kanske kan andra hyra där?
- Neeej, det är am-baa-ssaader!!
- Ja, just det!!
Hon förstår, men hör så skralt så det blir fel hela tiden. När vi tittat på min brors, kusinens och mina barns facebooksida säger hon:
- Finns jag med där? säger hon.
Och jag förstår precis hur hon menar, hur har allt detta hamnat där, kan någon bara plocka ut mig på nätet inför hela världen? Vad handlar internet om egentligen?
VAD ÄR DETTA FÖR VÄRLD?
- Nej, mamma, då måste du ha en dator eller så ber du någon annan lägga ut det du vill åt dig!
(Även om detta är en sanning med modifikation).

Hon har så roligt när vi tittar på bilder, hemsidor från hennes hemstäder i södra Tyskland och de platser hon som ung jobbade i. Det väcker hennes berättarlust och jag får veta så mycket om min mamma som jag inte känt till. En annan del av hennes person!

Och vi har roligt ihop! Med vår bakgrund är detta en lisa för själen, helande, och ett närmande.
Jag har skrivit detta förut, att man ska inte skiljas från sin föräldar utan att ha förlåtit, men jag har alltid undrat hur jag ska kunna orka reda ut allt.

Nu tror jag att jag vet...en dag som denna och i de enklaste naturliga situationerna!

Puss i natten och tystnaden! 4 bröllop och en ...väntar.

3 kommentarer:

  1. Härlig stund med din mamma. Bara att läsa om det fick mig att må så gott. Tänk att en stund framför datorn kan förena och ge så mycket.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Dina sista ord om att förlåta och gå vidare - där är inte jag än. Kanske en dag..../E

    SvaraRadera
  3. Försöker inte se bakåt och varför hålla kvar vid det gamla,som för vår del är oåterkalleligt, den tid vi har kvar...vet inte vad det skulle tillföra framåt...
    Hoppas du kan komma vidare du med på ditt sätt....
    Kram
    A

    SvaraRadera