Flyttlasset och livet går vidare...

... troligtvis för gott för min LinaPinaHönaPöna, utan att mellanlandning i vår långvariga gemensamma trygghet i gula villan denna gång. Hon har hyrt en kompis lägenhet i 3 månader och under den tiden har beslutet mognat. Budskapet levererades häromdagen så här: "Usch, jag får ont i magen om jag måste flytta hem igen," och jag förstår precis vad hon menar.

Det är brytningstid och separation som gäller för oss båda, men vår relation är så stark så vi vet så väl att det är positivt och nödvändigt att vi båda går vidare med våra liv. Hon ut i vuxenlivet med siktet inställt på sitt sedan länge bestämda drömmål, och jag ut i en ny tid av mitt delvis återvunna vuxenliv.
I morgon bjuder hon hem La Familia på födelsdagskalas (23) för första gången!

Höstgrytan står och puttrar med massor av gula kantareller som sonen plockat.
Slår vad om att det inte dröjer innan sonen med sin gourmetnäsa slår upp dörren:
"Vad blir det för mat?"
Garaget och kylskåpet är det enda de inte separerat ifrån!;=))

"Du får inte välja hur du skall dö, eller när.

Du kan bara bestämma dig för hur du ska leva.

Nu!"

Joan Baez

Mellan raderna