Fördomar.....

Han har aldrig varit någon stor musiker för mig...men inte gått spårlöst förbi heller ..på gott och ont.

Michael Jacksons begravningsshow....trodde väl inte att jag skulle titta på den som jag i mina fördomar redan innan bestämt mig för att inte se....en mastodont-monster-glamourös-show....spel på en död legends kvarlevor rent bildligt....en guldkista...hmm...skulle det bli.

Måste säga att jag får tugga i mig allt det där (i det här fallet - guldkistan var där, men "so what" de har ju råd) många kommer att tycka något helt annat om detta...och jag har min uppfattning ändå i många av frågorna runt honom...

Säga vad man vill om dessa amerikaner och deras oftast stora enorma utspel om ingenting, men det blev en samhörighet och varm känsla för den legend som Michael Jackson ändå är för så många och det som han betyder i en sjuk värld där han var en av de absolut sjukaste...en produkt av vårt behov av perfektionism och ytterligheter, som ju inte borde finnas i den verkliga världen...men som drabbar så många. Och framförallt våra unga....

Finns alltid något att tycka, men jag blir lite trött på Lagom-Sverige där man eventuellt ska säga/uttrycka något när allt passerat och helst inte då heller, utan det sker när man lämnat in skorna för slutgiltig klackning....och när ingen längre vet vem man är.

Klassiker som aldrig kommer att glömmas!

I want you back!
I´ll be there......