En av de två största, underbaraste och viktigaste händelserna i mitt liv! Ett av mina älskade barn kom till världen, det första...under smärtor och en oerhörd tröttsam födsel. Den lille vännen hade vänligheten att fasta några timmar i mitt bäcken så till slut fick de häva sig på min mage då sugklockan inte var komplett, och trycka ut honom. Han for ut på landningsbanan, sa inte ett pip och sjuksköterskorna försvann med honom till ett angränsande rum. Jag var så förvirrad att jag inte ifrågasatte det. Det vara nära nationaldagen när han väl bestämde sig 23.36, men han fick en egen dag.Efter en liten stund kom de dock tillbaka, och när det lilla knytet med allt detta långa mörka hår gnydde i min famn var jag fast för gott. Han hade en hematop, blodutgjutning på huvudet mellan skallben och hud, så det gjorde ont när han av misstag låg på den delen. Han öppnade sina blå och har sedan dess tittat in i mina...sökande och "pillemarisk". Glimten i hans oerhört "blå" och glädjen som speglats i mina har gett och ger fortfarande en underbar känsla av vår samhörighet.
Och jag vet fortfarande när jag ser in i dem när det är bus på gång! Han har sentomsider lärt sig att hängslen sitter inte på en sida om huvudet utan på båda axlarna!Vi har gjort vår resa av glädje, oro, hyss och skoj.... och planerad framtid.
Nu går han vidare med sitt liv....på sitt sätt!
Grattis Christoffer på din 25 - årsdag som du firar i Vela Luka med släkt och syster, ha en härlig dag Stoffisen...önskar Mutti!
Life in technicolor
Mys mys, barnen är allt den största glädjen vi har ändå. De finns ju med en ibland fysiskt och alltid känslomässigt! Ha det bra i morn/E
SvaraRadera