.......kan ibland vara ett hinder......som när mitt hjärta och sunt förnuft säger att detta är fel, men mitt uppdrag är ett annat!
Detta är något jag brottas med, förföljer mig i timmar-dagar kanske år denna gång.......i tanken, en resa genom hjärtat, maggropen och runt för att så småningom tvingas välja acceptans för vad det är.... "Ett uppdrag" ...av intellektet. För att kunna gå vidare. Det gör det dock inte lättare och genomförs med sorg.......!
Eller kommer jag någonsin välja att acceptera? Jag är tacksam över att jag har det hindret som får mig att leva genom att värdera, agera, bejaka, avstå, avslå ....andas innan det är dags igen.
Våga vara modig, ingen märker skillnaden!
When you believe!
Bli aldrig någon annan! Du har alla egenskaper som behövs och den som inte ser det i dig har du heller inget utbyte av! Stå på dig! En dag hittar du rätt! Kram/E
SvaraRadera