Härifrån går det buss till majbrasan som Motorklubben anordnar.
Jag känner ett lugn i att bara "vara" hemma ikväll istället, då resten av helgen bjuder på diverse utflykter och umgänge med goda vänner.
Tänker på alla som kanske inte har turen att ha en familj, barn eller vänner utan sitter själva en sådan här långhelg...igen!
Eller väljer att känna sig ensamma!
När jag separerade och barnen skulle vara varannan helg hos sin pappa kunde det bli lite kluvet, på ett sätt skönt att bara få göra det jag ville, nyfiken på livet (och marknadsvärdet!) och samtidigt en känsla av att finnas där om det hände nåt.
När det första sorgeåret gått, (tror det är likadant att sörja ett mist förhållande som att mista en person på annat sätt, om än inte lika smärtsamt) med alla sina helger, födelsedagar, minnen av det man gjorde vid vissa tillfällen tillsammans, traditioner man byggt upp eller bara händelser som inträffat och lämnat sina spår i själen, smått som stort, kunde jag äntligen börja hitta min plattform ...hur vi , jag och barnen skulle ha det, ....jag skulle ha det själv och hur de skulle ha det med sin pappa.
Då var jag inte ensam längre utan bara själv, och det är skillnad....
Det kan vara oerhört skönt att vara själv, eller tråkigt och rastlöst, men ensamhet har jag inte kännt så ofta så att jag blir olycklig av det.
Att bara umgås med sig själv är ibland det bästa som finns...
Blir perplex över personer som lever i dåliga relationer istället för att (våga) vara själva. Är säker på att jag får mer kärlek som singel än i vissa andra fall av parförhållanden. Förstår ändå varför de finns....
Min mamma brukar prata om" Familjemänniskor" som om det är det absolut bästa...ibland får jag känslan av att hos vissa är det ett sätt att dölja en inneboende rädsla att bli ensamma, eller lämnade och en del kontrollbehov......i mitt signalsystem lyser de flesta rödljusen i de fallen... med en snurr på 110! Sedan finns det ju de som är "Familjemänniskor", men då handlar det om jämlikhet för mig, mycket kärlek och stor respekt!Så negativt det lät......behöver nog se över mina referenser.
Nu när du gått-Lena o Orup
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar